Jag trodde verkligen nyss att jag visste vad jag ville göra... men nu är jag tillbaka till en massa funderingar och frågor igen. Vad är det egentligen jag vill göra? Ja, jag vet att jag bara är 16 år gammal och borde inte veta, men min situation är lite annorlunda än andras. Jag bor i utlandet och ska flytta tillbaka till Sverige nästa år alldeles själv fast än jag är underårig. Här i den kanariska ön jag bor på så är det inte lätt att få framtid, så det är egentligen inget paradis att bo på som alla andra tror. Det är alldeles för varmt året runt, klimatet är torrt och jobbigt med framför allt kaliman som vi har jämt, det regnar aldrig så det är torrt överallt och det finns ingen natur och de enda jobben som finns tillgängliga för de flesta är jobb som handlar om att ta hans om turismen. Dt kan variera mellan restaurangsarbete (vilket jag gör just nu) till att städa gator osv. För att komma längre fram i livet här så gäller det att vara "rik" för att studera i universitet då CSN inte finns här. Kort sagt så bör du studera mycket i universitet om du vill ha det bra här. Dock så har du kanske bara en 20% chans att få de jobb du vill ha.

Jag flyttar tillbaka till Sverige framför allt för att jag mår dåligt i varmt väder och inte har någon chans att jobba i det jag tycker om då de jobb jag vill göra inte finns här.
Jag hade bestämt mig för 2 år sedan vilket gymnasium jag ville börja på och visste redan vad jag ville göra. Hästridning är det jag sysslar med nu och vill fortsätta i, så jag bestämde mig för att gå på hästgymnasium. Dock så har mina funderingar alltid funnits kvar. Jag älskar hästridning men lever egentligen för naturen och äventyr. Jag drömmer varje dag om att få leva i en husbil eller tälta i en kamping. Det är nog det jag mest älskar: naturen och friheten. Det är nog lätt att se det på mig att jag älskar naturen då jag har t.o.m renoverat mitt rum som om det vore en minikamping (gröna väggar, en stor vägg tapecerad i skogstapeter, fakelöv hängandes lite här och där, bytt ut sängen mot ett kampingtält jag sover i). Jag har också en kampig-tattuering på ena armen jag gjorde på min 16-årsdag.

För någon månad sedan bestämde jag mig för att lämna mitt distansgymnasium för att ta ett sabbatsår. Under mitt sabbatsår så skulle jag jobba för att tjäna pengar till min flytt till Sverige, vilket jag gör nu. Jag bestämde mig för att kontakta det ridgymnasium jag har följt länge och började söka lägenhet också. Bara på 2 dagar så lyckades jag hitta en liten etta 2 km från ridgymnasiet som tillåter djur (jag har 1 katt och 1 hund som ska med mig), samtidigt som jag fick veta att jag kommer att komma in i ridgymnasiet. Allt kändes helt rätt och äntligen visste jag hur mina framtida år skulle se ut, ända fram tills igår. Funderingarna började dyka upp igen: Är det verkligen det jag vill göra? Har jag valt rätt?
Nu vet jag inte längre om jag vill börja på det gymnasiet. Det känns inte helt rätt och någonting säger till mig att det kanske inte är min grej. Vad ska jag göra nu? Det är bara 2 månader kvar tills jag måste ansöka platts i något gymnasium och jag vet inte än vad jag vill göra. Vad ska jag ta mig till nu?
//anonym tonåring

Imorse när jag vaknade tidigt för att åka till stallet innan jobbet så förväntade jag mig en vanlig dag med en vanlig rutin och ridklass. Dock så när jag kom fram till stallet med cykeln märkte jag att något var annorlunda. Förutom att jag var den första som kom så märkte jag också att det fanns en annan sorts energi i luften, vilket betydde en ny rutin/händelse, och jag hade rätt. Precis innan jag skulle gå till ridbanan med hästen efter att ha borstat den och sadlat klart så kunde jag se hur det började komma en liten grupp människor med kameror, filminspelningsgrejor, osv.. Jag kände igen en lite flicka från en skola jag gått i och hon gick tillsammans med en blond och äldre kvinna. Jag fick sedan veta av min ridlärare att detta var en grupp från den svenska tv:en som spelade in ett program till svt barnkanalen, och att ett avsnitt kommer att handla om ridning eller hästvärlden. De skulle då spela in detta avsnitt i stallet jag red i. Jag kunde se hur de filmade och såg att jag och min ridlärare blev många gånger filmade medans vi red, så jag tror att jag förhoppningsvis kanske kommer ut i avsnittet när programmet väl börjar vilket jag tror var i december eller något. Det var också rätt så roligt att se hur annorlunda de beter sig när kamerorna inte rullar, och hur pass mycket de planerar varenda liten sak de ska göra som t.ex vart de ska stå och vad var och en skulle säga.
Nu minns jag inte namnet på programmet men jag vet att den kommer att börja om en månad och kommer att handla om Kanarieöarna. Enligt min ridlärare så var en av kvinnorna känd i sverige men kände dock inte igen henne, så det var inte SÅÅ spännande hihihi...

Ridlektionen var också annorlunda idag då jag red en svårare häst och började hoppa igen på nytt efter ett år. Orsaken till detta berättar jag längre fram!
Ridlektionen gick bra men hoppade dock bara 65-70 cm... suck. Men snart så ska hoppen höjas när man väl vänjer sig igen och börjar bygga tillbaka musklerna!
Ha det trevligt!
// anonym tonåring

Andas och le, det var det enda jag tänkte på under hela min dag fram tills nu när jag ligger i min säng påväg att sova.
Dagen började inte på sättet jag önskade. Köket var nerskitet igen av mina vackra små gulliga hundar.... det är ju så trevligt med framför allt lukten, not. Att sedan skynda sig ut med dem för att hinna med träningen börjar dock bli en rutin för mig hahaha. Idag var det ridning på morgonen innan jobbet, och det gick inte heller på det sättet jag önskade; sparka inte! tryck med bena! sätt dig stadigt! slappna av kroppen! spänn bena! stadigare ben! mer rytm! osv, osv fick man höra av ridläraren... Det enda positiva jag kan säga om min ridlektion är nog att jag inte ramlade av.

Att komma hem efter ridträningen var inte heller så trevligt då hundarna hade bestämt sig att de inte skitit ner huset nog, suck. En trasig kudde kom med på köpet också kunde jag se då det var fjädrar överallt. Nu har det i alla fall blivit nya regler för hundarna; ingen får vara på soffan längre, de ska bara äta en gång om dagen eller två, och att de ska sova separata tillsammans i mammas och mitt rum för att hålla koll på dem! Nu får jag bara hålla tummarna och hoppats på att jag inte vaknar till att min hund har skitit ner mitt rum också.

Idag så har det varit full rulle på jobbet. Ni vet säkert inte än att jag jobbar heltid som servitris i en sport-bar-restaurang (se där, nu fick ni kanske ny information). Idag var det skellefteå och många andra lag som spelade ishockey, samt att det samtidigt var engelsk fotboll. Säkert 200 pers. kom idag så nu är jag helt slut igen hehe. Folk var både glada och sura idag. Vissa lämnade bra med dricks medans andra inte lämnade någon alls. Skillnaden på dricksen när det gäller engelsmän och svenskar är otroligt stor har jag märkt. Engelsmän kan lämna upp till 400 kr, medans svenskar lämnar max 150 kr om de är extremt glada vilket är väldigt ovanligt.

Nu orkar hjärnan min inte med att skriva mer längre. Ursäkta om något är konstigt skrivet men nu säger jag godnatt och hejdå!
// anonym tonåring

Igår kväll när jag kom hem kände jag mig verkligen som en zombie, men krävde kaffe istället för hjärnor denna
gång ?. Ja, jag är bara 16 år och dricker kaffe, dock så började jag dricka det förra veckan och inte förra året. Den hjälper mig verkligen att hålla mig levande under mina långa dagar så nu kan man säga att jag förstår er vuxna varför man inte får prata eller titta på er innan ni har fått eran första kopp kaffe på morgonen.?

Imorse vaknade jag pigg kl 07:00 då jag äntligen sov i 9 timmar, skönt! Men morgonen blev inte den trevligaste då jag fick en "surprise" när jag skulle ta ut hundarna. Såg jag att en av dem (jag har 3) redan hade gjort sitt toalettbehov.... i köket, suck. Då blev det snabb städning och "springa" ut med dem för att hinna åka till gymmet.

Har just nu precis gjort klart mina två jobbiga klasser i gymmet. Den första var total training, sedan blev det 40 minuter vilopaus och sedan igång igen med en annan klass kallad "body". Dessa två är hårda styrketräningsklasser, vilket jag behöver nu. Efter att ha tappat cirka 30kg under denna tid så har jag märkt hur jag inte har någon styrka alls. Kan inte ens göra en armhävning.. ÄN! Snart så ska det gå?. När jag tränade bara zumba och andra konditionsträningar så fokuserade jag bara på att gå ner i vikt istället för att bygga muskler..så nu blir det muskler min fokus ligger på!.

Nu är klockan snart 12 och jag sitter i en mysig soffa i receptionen i gymmet och känner mig som spaghetti. Försöker vila lite nu då jag sedan måste cykla till affären för att handla lite mat.
Dagens planer är inte mycket. Idag gäller det bara att vila en stund för att sedan kanske ta bussen till svenska kyrkan och prova en dag på en ungdomsgrupp. Känner all personal och några ungdomar där då jag brukade gå på ungdomsgruppen förut. Jag fick veta att flera nya ungdomar kommit från Sverige och börjat på ungdomsgruppen så det ska blir spännande att se vilka de är.

Än så länge så förstår ni säkert inte varför mina dagar är så långa och varför jag försöker vila så mycket som möjligt. Det ska ni snart få reda på.
// anonym tonåring

Välkomma till denna nystartad blogg!
Som ni kan se i beskrivningen så kommer jag att skriva om lite olika saker här, oftast vad som hänt under min dag, funderingar jag har, planer, etc..   

Som ni har säkert märkt så kommer jag i denna blogg inte berätta vem jag är då jag föredrar att hålla mig anonym. Det är bättre för säkerheten min och familjen samt att det blir spännande för er läsare.   

Det enda jag kan och vill berätta just nu är att jag är 16 år, bor i en av Kanarieöarna (berättar dock inte vilken), jobbar och kör 3 olika aktiviteter på fritiden.
Jobbet har jag för att lyckas spara ihop pengar för att flytta tillbaka till Sverige nästa sommar. Ja, många blir säkert förvånade och förstår inte hur man kan byta ut Spanien mot Sverige, men tro mig, om ni skulle bo här halva livet med jobbig värme och kalima året runt så skulle ni förstå. Plus att jag älskar kylan vilket inte finns här... suck.  

Mer kan jag inte komma på att skriva just nu för denna stora välkomnan, är rätt så trött då jag precis slutat jobbet hihi... Vi ses i nästa inlägg!